[:sv]
Jag har nu i 118 veckor utan avbrott skrivit en blogg med ett enda syfte; skapa intresse för Glasets Hus så att detta projekt fortsatt kan utvecklas. Om ni uppskattar detta så är det till stor hjälp om ni delar mina bloggar till nära och kära.

Idag börjar jag med ett tillkännagivande som kommet förvåna och överraska många av er. Jag tycker att Borås Tidning är fantastiskt bra! Att ha fått ta del av Mikael Hermanssons initierade analyser av Brexitprocessen har varit ett privilegie. Att läsa Stefan Eklunds krönika i förra söndagens utgåva gjorde dagen och detta händer gång på gång. I samma tidning kan jag också läsa om hur något barnbarn gjort ett mål. Att klara denna bredd är jäkligt bra. Kämpa på kära tidning.

I måndags hade jag ett besök från Eda kommun i Värmland. Det var en av väldigt många organisationer som vill ta del av de erfarenheter vi har från projekt Glasets Hus. När vi satt och tog en fika omringade av entusiastiska volontärer som fejade och putsade inför veckans utmaningar kommenterade en av värmlandsdamerna; ”detta måste vara landets häftigaste och största fritidsgård”.

Ibland eller kanske ganska ofta slås jag av tanken ”varför har jag inte gjort detta långt tidigare”. Det hände denna vecka. I decennier har jag blivit irriterad när jag oftast i tidsnöd ska ta fram ett par nytvättade strumpor. Ibland kan det ta flera minuter att hitta två av samma sort. Plötsligt som en blixt från klar himmel kom jag på det. Jag gick till datorn och fem minuter senare hade jag beställt 20 par av samma sort. Två dagar senare fick jag dom och samma dag körde jag samtliga tidigare sockar till klädinsamlingen. Lite klimatskam har jag men å andra sidan så har vi fortfarande samma magnifika bokhylla som vi köpte 1968. Jag gjorde ett snabbt överslag och kom fram till att aldrig mer behöva para sockar innebär en tidsvinst på 16 timmar per år och jag lovar utnyttja dom till något mycket viktigare som till exempel titta på skidtävlingar i TV.

Förra veckan beskrev jag mitt intresse för ledarskap och ibland får jag belöning. Onsdag kväll så ringde hon, en av alla fantastiska tjejer jag fått äran att introducera till ”the real world”. Hon var med från början 2012 och man behövde inte vara speciellt begåvad för att upptäcka hennes potential. Vi jobbade nära under 5 år och så flög hon iväg för att pröva sin talang. Hon berättade att bara för några timmar sedan hade hon fått ett erbjudande om en befordran med stort b och jag tror ni förstår den glädje jag kände när hon beskrev att en av hennes första tankar var att ringa Kjell och sen berättade hon om de intryck, råd, kunskap hon fått med sig från oss.

Igår invigde vi en härlig utställning där fem av våra mest framstående konstnärer i Sjuhärad visar upp sina alster. Vi har nu också släppt nyheten att vi inbjuder till en debutantutställning med början mitten av april. Vi hade en känsla av att det fanns ett stort intresse bland alla ”fritidskonstnärer” men att intresset var så stort kunde vi inte föreställa oss. På mindre än en vecka har vi mer än tjugo ambitiösa sökande vilket bland annat innebär att utställningen återkommer nästa år så att alla ska få chansen.

Slutligen ett något skrytsamt påstående; Vi gör något väldigt bra på ideell basis. I fredags eftermiddag var det mer än hundra barn och vuxna i parken. Vi hoppas att allt fler visar sin uppskattning genom att till exempel vara medlem i vår förening. 200 kr/år. Swish 1231068774. Bankgiro 783-8246. Skriv namn och parken.

Tack på förhand

Kjell

[:]