[:sv]
På lördag arrangerar vi för femte året i följd Trädgårdsyran och konstaterar att evenemanget växer för varje år. Framgången kan helt tillskrivas våra fantastiska mässgeneraler Eva och Magnus men som ytterst ansvarig kan jag lugna alla med att jag också har en imponerade merit från den ädla konsten trädgårdsodling. När jag var 12-13 år var jag medlem i Vi Unga vilket då var centerpartiets motsvarighet till socialdemokraternas Unga Örnar. Mitt medlemskap byggde inte på något politiskt ställningstagande, orsaken var möjligheten att få ha kul i Boarps bygdegård och få åka på läger och bo i tält. Ett år hade ”distriktet” anordnat en tävling i att anlägga ett litet trädgårdsland i sin egen trädgård. Jag anmälde mig enbart för att det var en möjlighet att få tävla. Min mor var minst sagt skeptiskt då jag aldrig tidigare visat något intresse för denna jordnära sysselsättning. Jag lovade henne på heder och samvete att jag skulle sköta detta helt och hållet själv om hon bara hjälpte mig lite grann med sådden. Några veckor efter projektstarten påpekade mor att det är dags att börja ta bort oönskat ogräs vilket jag tyvärr inte hade tid med, jag spelade fotboll fram till skymning och utan dagsljus kunde man inte skilja på ogräs och det där andra. Till slut hade ogräset vunnit matchen och jag insåg att detta var ingen tävling där jag kunde fira en seger. Så en dag hände det. En Volvo P44 gled in på tomten och ut steg ”inspektör” Sven Andersson (tror han hette så) och talade om att han skulle inspektera min odling. Jag ville sjunka genom jorden och i ögonvrån såg jag mamma i köksfönstret. Jag började tänka på olika ursäkter när jag plötsligt hörde hans uppenbara förtjusning. Framför oss såg vi en bädd totalt fri från ogräs och i snörräta rader växte konstiga saker upp ur myllan. Min mor hade inte kunnat stå ut med att skämmas så över sin son så hon hade lagt ner ett stort antal timmar på att undvika ett fiasko. Jag minns än idag hur jag skämdes när jag vid någon form av möte i bygdegården fick gå fram och hämta ett diplom som kungjorde att jag på ett utomordentligt sätt hanterat detta naturens under. Trots denna tidiga framgång är mina fingrar så långt från gröna som färgskalan tillåter. När frugan genom åren skickat mig till affären för att köpa dill till färskpotatisen och sill köper jag numer både dill och persilja för jag kan inte riktigt skilja dom åt. Men, på lördag är jag huvudansvarig för trädgårdsmässan och om ni vill träffa mig så leta inte vid årets frågehörna..
Nu är det 40 dagar kvar tills PARKEN invigs och för många av oss kretsar dygnets flesta timmar åt att få allt på plats. Så här långt verkar det som vi har läget under kontroll även om vi hade hoppats på att fler lotter hade sålts. I dagsläget har vi sålt cirka 2000 lotter och vi hade hoppats på betydligt fler. Vår ekonomiska prognos var något mer optimistisk och jag har i veckan förvarnat banken om att vårt lånebehov kan bli större än tidigare prognos.
I veckan har vi fascinerats av engagemanget från alla skolklasser som kommit med namnförslag och mängder av förslag till olika typer av aktiviteter i parken. I min nästa blogg kommer de tre mest frekventa namnförslagen presenteras och sedan kommer en stor omröstning äga rum på sociala medier.
Vi ses på trädgårdsmässan!
Kjell[:]