Blog

Vecka 15 år 2021, veckan som nu är till ända, kommer med stor sannolikhet gå till idrottshistorien som en av de stora milstolparna. Det var veckan som Glasets Hus Padel Cup startade. Den enda jämförelsen jag kan komma på är Wimbledons anrika tennisturnering som startade 1877. Vår turnering överträffar det mesta man tidigare upplevt i sportens värld. Det är 116 deltagare fördelade på 2 i varje lag och turneringen spelas i en damklass och en herrklass. Turneringen har internationell lyskraft där bland annat en deltagare från El Salvador sticker ut även om han rimligtvis mest är med för att lära. Jag har varit flitig åskådare under veckan och blivit överraskad av hur mycket jag fortfarande kan lära mig. Efter att under mer än 60 års idrottsutövande plötsligt inse att alla de tusentals timmar jag ägnat åt uppvärmning före match har varit bortkastat. Utvecklingen går även här blixtsnabbt, jag har sett flera spelare böja sig ned och knyta skorna, och så var uppvärmningen klar!

En gammal sanning lever dock kvar. Den som påstår att hen inte bryr sig om vem som vinner, den far med osanning. Däremot finns det nyanser i känslorna. Allt från de som glömt resultatet efter duschen till de som lider i veckor. Jag har under årtionden varit närmre kategori två men kan konstatera att med ålderns påverkan kan jag njuta av en kall öl halvtimman efter jag missat en enkel putt för seger i en klubbtävling. Till alla er som inte har vanan att förlora så gäller begreppet, ”bryt ihop och kom igen”. Jag har lärt mig den hårda vägen och kan berätta om två händelser som har ingått i denna utbildning:

• När jag var 14-15 år hade jag en intensiv period som orienterare. Jag tävlade för Gällstads IF och minns denna period med glädje. Fantastiska människor och en underbar sport. En kulen höstsöndag gick klubbens KM av stapeln i skogarna runt Påbo. Jag tävlade i pojkklassen och när jag kom fram till sista kontrollen ledde jag överlägset. Det var då allt gick åt helsicke. Kontrollerna bestod av rött crepepapper och där stod två kor och åt av kontrollen. Jag var inte i närheten av att våga gå fram och stämpla utan stod där som ett fån i kanske fem minuter innan min främste konkurrent, som startat en minut efter mig och var mer van vid dessa djur, på ett enkelt sätt schasade bort de fyrbenta varelserna och tog fart mot målgången. Jag blev tvåa i detta klubbmästerskap
• Söndagen den 14 juni 1964 var jag uttagen till att spela center i Elfsborg mot legendariska IFK Norrköping på lika legendariska Idrottsparken. Avresa lördag och uppladdning på hotell. Jag visste att bland åskådarna fanns fästmön, föräldrar och svärföräldrar och min absoluta övertygelse var att jag för tredje gången under en månad skulle avgöra matchen och få nya rubriker. Vi förlorade med 5-0 och jag var troligtvis sämst på plan efter att landslagets centerhalv Åke ”Bajdoff” Johansson skrämt skiten ur mig.

Åter till turneringen. Finalspelet kommer äga rum lördagen den 11:e september med efterföljande bankett för samtliga deltagare. Det är inte omöjligt att några deltagare kommer minnas turneringen främst från denna kväll. Vi förhandlar för närvarande om rättigheterna att direktsända från finalerna och just nu står det mellan SVT, BBC och CNN.

Nästa lördag inleds slutfasen av pågående utbyggnad av parken. Femton härliga volontärer samlas vid vårt frukostbord tidig morgon för att med entusiasm ”göra jobbet” och när vi skiljs åt efter eftermiddagsfika lovar jag dyrt och heligt att alla tycker ”vilken härlig dag”. Att känna att man bidrar i stället för att gnälla, att få umgås med nya härliga bekantskaper ger en kick i klass med en spruta från Pfizer.

Kjell

Nu har golfsäsongen startat på allvar och 461195 spelare i Sverige får äntligen ta sig an de utmaningar det innebär. Trots att de vet att säsongen kommer innebära mängder av besvikelser och massor av ”otur”. Jag har fortfarande efter drygt 30 års spelande svårt för att förklara varför man utsätter sig för så många grusade förhoppningar men på något sätt så luras man till oreserverad optimism efter att under en hel runda slagit en handfull bra slag och 80 dåliga. ”Nästa gång” är ett mantra som kännetecknar vårt släkte. För att ni icke golfare ska förstå hur besatt man kan bli av denna sport ska jag berätta om en händelse som inträffade 1990. Det var min andra säsong och nästan alla dagar i veckan kombinerade jag långa arbetsdagar med att spela golf fram till skymning och faktiskt lite längre ibland. Det pågick under månader och mitt handicap rasade som en sten och jag kunde inte förstå varför jag väntat till 45 årsåldern med denna fantastiska sysselsättning. Men, det höll på att sluta med förskräckelse, dygnet hade även då bara 24 timmar och allt utöver jobbet och golfen fick stå tillbaka. Jag fick en tankeställare efter denna inte alltför meriterande episod; Jag satt i en anrik lokal i Malmö tillsammans med 7-8 allvarstyngda män, alla klädda i kostym och slips. Vi skulle förhandla fram ett nytt tvåårsavtal mellan Buteljglasförbundet och Fabriks. Det hade då aldrig inträffat att någon hade tagit sig friheten att störa mitt under pågående samtal och när det plötsligt knackade på dörren blev det helt dödstyst. In steg en rodnande äldre sekreterare och nästan viskade ”det är telefon till Kjell Svensson”, ordförande nickade bistert och på darrande ben följde jag med damen ut övertygad om någon i familjen var svårt skadad eller att en glasugn hade rasat. Det var min hustru som desperat meddelade att vi fått ett hot från kronofogden om indrivning av vårt hus eftersom vi inte betalat ränta och amorteringar på ett halvår. Jag kan fortsatt inte förstå hur liten förståelse banken och kronofogden hade när jag förklarade att man inte hinner med sådana administrativa bagateller när man är i början av sin golfkarriär. Det löste sig och denna vecka har vi bott exakt 50 år i huset och vi är skuldfria så nu kan jag spela hur mycket jag vill.

Slutligen en liten reflektion från Glasets Hus. Ibland dyker det upp en faktura som känns extra tung att betala. Vi har fått bygglov för att bygga ett plank som döljer den ofta helt nedskräpade sopstationen så att våra gäster i parken får en trevligare miljö. Bygglovet kostade 13 500 kr vilket troligtvis är mer än vad planket kommer kosta oss!

Vi hörs om en vecka

Kjell

I onsdags fick jag sprutan. Tillsammans med ett tiotal maskklädda jämngamla satt jag i en korridor de anvisade 15 minuter efter injektionen. Det var en märklig stämning, uppslupen är nog den bästa beskrivningen. Jag kände också denna lättnad och föreslog att vi skulle fira på något sätt och påpekade att det fanns gott om sprit var tionde meter i den långa korridoren. Jag förstod ganska snabbt att det var att gå till överdrift. 12:e maj är det dags igen. Återigen tack till alla er som har gjort detta möjligt.

Nysprutad kände jag mig så tacksam så jag bestämde mig för att glömma gamla oförrätter och därför bestämde jag mig för att erbjuda byggnadsnämndens ordförande i Falkenbergs kommun att premiär sova i min Attefall. Inbjudan accepterades inte och då kunde jag till min glädje konstatera att de första gästerna blev Anna med sin Anders. Jag njuter av att se riktig långvarig vänskap, ”i vått och torrt”, och när jag ser vår lilla flicka och Anna tillsammans är det lätt att framkalla minnet av när de sjöng Abba låtar med varsitt hopprep som mikrofon. Det är lite svårare att ta till sig att det är 40 år sedan.

I onsdags gick anmälningstiden ut för Glasets Hus Padel Cup. Etthundrasexton spelare är anmälda och för er läsare som inte fattar vad som händer. Varje dag kan vi läsa om 5 nya, 10 nya anläggningar och vad är det då som driver detta extrema intresse. Här kommer min oprofessionella analys:

• Ha kul när man utövar nödvändig motion
• Tävlingsmomentet
• Umgås i familjen
• Alla kan
• Man blir bättre för varje gång

Under Glasets Hus första 5-6 år var målgruppen vuxna. Nu ser det helt annorlunda ut. Det är inte många platser i regionen som idag kan erbjuda ett utflyktsmål för hela familjen som kan jämföras med oss.

• Industrihistoria från 1740
• Prova på glasblåsaryrket
• Konstutställningar
• Fika och luncha i oslagbar miljö
• Gifta sig
• Konferenser
• Fira högtidsdagar
• Låta barnen gratis lära sig allt om glas på sina egna villkor
• Professionell skateanläggning
• Häftig aktivitetspark som strax blir ännu häftigare

Hör av mig om en vecka

Kjell

Jag blir alltmer bekymmersam över hur mina tankar allt oftare går emot värderingar som jag levt med i över ett havt sekel. Jag trodde aldrig jag skulle komma på tanken att sympatisera med de krafter som vill begränsa yttrandefriheten. All kunskap jag tillägnat mig om hur länder som begränsar denna rättighet fungerar har gjort min övertygelse oantastbar, trodde jag. Om ni lovar att inte tala om det för någon kan jag berätta att tron stundtals vacklar. Tvivlet tog fart på allvar när världens mäktigaste man i åratal fick fara med osanningar. Och senaste veckorna får jag se hundratals ”riktiga svenskar” som försöker skapa en rörelse som bygger på att pandemin är bara påhittat. Jag finner inga ord och jag tvivlar inte bara på yttrandefriheten, i mina mörka stunder funderar jag på om dessa människor inte behöver tas om hand på ett eller annat sätt. Visst vore det intressant om man gjorde en gallupundersökning på dessa demonstranter där man frågade om vilket parti de sympatiserar med.

Nu över till något trevligare. En tävling! I tisdags serverade vi 72 lunch vilket var exakt 200% fler luncher än motsvarande dag förra året. Hur många lunch serverade vi den dagen förra året? Skicka ditt svar till info@glasetshuslimmared.se. Först inkomna rätt svar vinner en fika tillsammans med mig eller Bodil. Vinnaren väljer partner. Igår invigde vi utställningen Debutanterna. En utställning där vi gett några av alla de som målar eller fotar på sin fritid att visa upp sig. Intresset från utställarna har varit överväldigande så det kommer bli ett årligt återkommande event för att så många som möjligt få chansen att visa upp sina alster.

Idag är det tre dagar tills anmälningstiden för Glasets Hus Padel Cup går ut. 98 spelare är i skrivande stund anmälda.

På onsdag ska jag få sprutan och jag vill redan tacka nu för alla dom som gjort detta möjligt. I första hand tänker jag på dom som suttit på skolbänken långt upp i åren och som sedan vigt sitt liv åt forskning. Tack ska ni ha.

Under påskhelgen kan det bli aktuellt med min första golfrunda för året. Jag måste medge att det lockar även om suget inte är i närheten av den längtan jag kände när min karriär startade för 30 år sedan. Då tvekade min golfgranne och jag inte en sekund på att stiga upp klockan fem på lördagsmorgonen för att köra ner till varmare breddgrader (Skåne) för att spela en runda. Sporten har denna slags passion i sig för många människor och det vimlar av trevliga historier om denna nästan överdrivna entusiasm. Jag har nu nått den ålder där följande golfhistoria är mer passande. ” Den fortfarande alerte 80-åringen spelade sedan decennier tillbaka en golfrunda varje dag året runt. Han spelade alltid ensam. Tyvärr blev hans syn allt sämre och han hade svårt att se var bollen landade. Då kom han på den briljanta idén att fråga sin jämngamle granne om han kunde tänka sig att förlägga sin dagliga långpromenad tillsammans med honom på golfbanan och fungera som extra ögon. Grannen tackade förtjust ja och nästa morgon stod dom på första utslagsplatsen. Efter att ha slagit en härlig drive ropade han ivrigt, såg du den, såg du den, ja inga som helst problem. Var är den? Det kommer jag inte ihåg!

Vi hörs om en vecka

Kjell

Idag börjar jag med att varna er läsare för en företeelse i media som felaktigt påverkar oss, ibland positivt men oftast negativt. När nyhetsförmedlaren vill förstärka ett budskap så tar hen alltför ofta till procentmetoden och undviker därmed faktafel. Låt mig ge ett exempel som illustrerar hur man kan presentera en nyhet på olika sätt:

• I onsdags hade Glasets Hus 143 % procent fler lunchgäster än motsvarande dag 2020.
• I dag hade vi 56 lunchgäster vilket är långt under normala förhållanden

Båda beskrivningarna är korrekta ur faktasynpunkt och beskriver hur lätt det är för skribenten att påverka läsarna/lyssnarna i önskvärd riktning. Om jag kan tänka mig att använda samma teknik? Kanske, men med viss försiktighethet. Jag lägger ner några timmar varje vecka på att få till denna blogg och det är stundtals väldigt påfrestande att ha detta krav hängande över sig varje veckoslut. Men jag har ett uppdrag, ett förtroende att leda projekt Glasets Hus och från början har jag redogjort för att syftet med bloggen är att få läsarna att stötta vår verksamhet.

Nu är det bara några timmar kvar tills vi startar att bygga sista etappen av PARKEN. Tidig måndag morgon dundrar en grävmaskin in på arenan och någon gång i maj kan du sitta mellan träden på fantasifulla bänkar med picknickkorg full av härlig fika som du köpt på Glasets Hus. Dina barn varvar fikastunden med besök i biblioteket eller avslutar bygget av ett fantastiskt sandslott.

Förberedelserna har för mig varit ömsom vin, ömsom vatten. Jag är förvånad över att näringslivet inte har öppnat plånboken i högre grad. Av femton utvalda företag har två ställt upp med sponsring och det innebär att jag inte lyckats beskriva vilken betydelse denna anläggning har för företagens anställda och kommunens attraktionskraft. Att hela projekt parken genomförs utan kommunala medel borde också vara meriterande. Men vi kommer att lyckas ro detta i hamn trots pandemi och ovanstående besvikelse. Vi har en budget och den gäller. Jag har lärt mig den hårda vägen genom att ansvara för budgetar i fyrtio år. Hur jag kan vara så säker? Det finns ett engagemang som garanterar succé. När 70+ kommer in med tusenlappar för att bidra till bygget, hur kan vi då misslyckas. I tillägg har vi en byggmästare från Östra Ryda som har järnkoll och dessutom den ovärderliga gåvan att tala om för mig när bristen på min kunskap blir alltför tydlig.

Lördagarna 24/4, 8/5 och 15/5 bygger vi. Vill du vara med och spika eller hantlanga så sicka ett sms till 0705427355.

Ni glömmer väl inte att lämna in lite barnböcker!

I kväll ska jag dricka 100 % mer öl än igår kväll.

Var fortsatt rädda om er!

Kjell