Jag blir alltmer bekymmersam över hur mina tankar allt oftare går emot värderingar som jag levt med i över ett havt sekel. Jag trodde aldrig jag skulle komma på tanken att sympatisera med de krafter som vill begränsa yttrandefriheten. All kunskap jag tillägnat mig om hur länder som begränsar denna rättighet fungerar har gjort min övertygelse oantastbar, trodde jag. Om ni lovar att inte tala om det för någon kan jag berätta att tron stundtals vacklar. Tvivlet tog fart på allvar när världens mäktigaste man i åratal fick fara med osanningar. Och senaste veckorna får jag se hundratals ”riktiga svenskar” som försöker skapa en rörelse som bygger på att pandemin är bara påhittat. Jag finner inga ord och jag tvivlar inte bara på yttrandefriheten, i mina mörka stunder funderar jag på om dessa människor inte behöver tas om hand på ett eller annat sätt. Visst vore det intressant om man gjorde en gallupundersökning på dessa demonstranter där man frågade om vilket parti de sympatiserar med.
Nu över till något trevligare. En tävling! I tisdags serverade vi 72 lunch vilket var exakt 200% fler luncher än motsvarande dag förra året. Hur många lunch serverade vi den dagen förra året? Skicka ditt svar till info@glasetshuslimmared.se. Först inkomna rätt svar vinner en fika tillsammans med mig eller Bodil. Vinnaren väljer partner. Igår invigde vi utställningen Debutanterna. En utställning där vi gett några av alla de som målar eller fotar på sin fritid att visa upp sig. Intresset från utställarna har varit överväldigande så det kommer bli ett årligt återkommande event för att så många som möjligt få chansen att visa upp sina alster.
Idag är det tre dagar tills anmälningstiden för Glasets Hus Padel Cup går ut. 98 spelare är i skrivande stund anmälda.
På onsdag ska jag få sprutan och jag vill redan tacka nu för alla dom som gjort detta möjligt. I första hand tänker jag på dom som suttit på skolbänken långt upp i åren och som sedan vigt sitt liv åt forskning. Tack ska ni ha.
Under påskhelgen kan det bli aktuellt med min första golfrunda för året. Jag måste medge att det lockar även om suget inte är i närheten av den längtan jag kände när min karriär startade för 30 år sedan. Då tvekade min golfgranne och jag inte en sekund på att stiga upp klockan fem på lördagsmorgonen för att köra ner till varmare breddgrader (Skåne) för att spela en runda. Sporten har denna slags passion i sig för många människor och det vimlar av trevliga historier om denna nästan överdrivna entusiasm. Jag har nu nått den ålder där följande golfhistoria är mer passande. ” Den fortfarande alerte 80-åringen spelade sedan decennier tillbaka en golfrunda varje dag året runt. Han spelade alltid ensam. Tyvärr blev hans syn allt sämre och han hade svårt att se var bollen landade. Då kom han på den briljanta idén att fråga sin jämngamle granne om han kunde tänka sig att förlägga sin dagliga långpromenad tillsammans med honom på golfbanan och fungera som extra ögon. Grannen tackade förtjust ja och nästa morgon stod dom på första utslagsplatsen. Efter att ha slagit en härlig drive ropade han ivrigt, såg du den, såg du den, ja inga som helst problem. Var är den? Det kommer jag inte ihåg!
Vi hörs om en vecka
Kjell
