Idag är det naturligtvis oundvikligt att göra en slags summering av ANTIKVECKAN som utan konkurrens är Glasets Hus viktigaste vecka. Förberedelserna har pågått i månader och redan där infinner sig den stora utmaningen. Hur ska vi få till ett arbetsschema med 7 medarbetare under 7 dagar under den veckan som är mest attraktiv att semestra utan att göra avkall på kvalitet och kundbemötande. Med facit i hand kan jag konstatera att vi åter lyckades genom att ha några nyckelpersoner på plats och på nytt fick jag glädjen att uppleva hur 16-18 åringar växer till jättar när de visas förtroende och hur vi lyckats få alla förstå att kundens upplevelse är nyckeln till framgång och belöningarna i form av positiv feedback gör att man orkar hålla stilen även när tre hundra matgäster har serverats. När vi skålade i alkoholfritt bubbel sen tisdagseftermiddag och upplevde hur dessa unga dödströtta tjejer njöt av att vara en del av teamet var jag definitivt känslosamt berörd. SE FILMEN HÄR!
Vi har under veckan serverat 1563 måltider och tusentals fika och glass. I tillägg har vi levererat 400 måltider till Brukshundsklubben läger så ni förstör säkert att veckan varit en utmaning. Trots minutiösa förberedelser så händer saker som kräver improvisation och handlingskraft. Trots en av marknadens snabbaste diskmaskiner kunde den inte hålla jämn takt med bestick så ibland sprang vi med fem handtvättade gafflar till buffébord två. Mest skakade var vi när en av våra nyckelpersoner tvingades sjukanmäla sig tidig torsdagsmorgon. Situationen var så allvarlig så jag fick en order av Julia att ta på handskarna och göra 24 frallor. Det var mycket mer komplicerat än jag föreställt mig. Dela brödet, smöra, ost, ost-skinka, skinka, gurka, paprika och så något grönt som bara ramlade av brödet. Efter 63 minuter presenterade jag resultatet, stolt som en tupp ända tills Wilma påpekade att hon hade gjort detta på 15 minuter.
Antikvecka i kombination med OS innebär att veckan varit planerad timme för timme. När de dubbla medaljerna i diskus var klara var jag uppriktigt lycklig och på tisdag är det dags för en av världens bästa idrottare, Armand Duplantis, men han är väl inte en ”äkta svensk”. Samma tveksamhet uppstår när Jamina Roberts briljerar på handbollsplanen, visst är hon misstänkt mörkhyad.
Slutligen vill jag, inspirerad av Elise Ottesen-Jensen, tipsa de ungdomar som läser bloggen. På väg till dagens golfrunda såg jag denna inspirerande affisch.
Vi hörs om en vecka
Kjell
