[:sv]

På det personliga planet har den gångna veckan varit helt underbar. Äntligen var det dags att släppa tankar på virus och ekonomi för att fullt ut satsa på att bygga Attefall-villan. Jag anser mig själv vara bra på att planera ner till detaljnivå men nu har jag definitivt mött min överman. Så här gick det till:

Måndag 08.00 fanns det en grundplatta, byggmästaren med två medhjälpare på plats och då anlände en bil med materialet. Klockan 12.00 fanns väggar och takstolar på plats och chauffören for vidare. Chauffören var en upplevelse i sig. Han hade som alla andra kranförare en låda på magen men deltog minst sagt aktivt med monteringen. När den inhyrde kocken bjöd till bords tidig kväll var taket på plats och väl anpassad dryck fanns tillgängligt.

Klockan 8 torsdag kväll lämnade byggmästaren och hans två medarbetare Olofsbo och jag kunde beundra ett hus med parkettgolv, innerdörrar, lister och foder på plats. Det är för mig en njutning att se skickliga yrkesmän i arbete och när det kombineras med teamwork och minutiös planering då känns det riktigt bra.

Men även solen har sina fläckar. Det fanns stunder då jag mådde mindre bra. Jag har av någon anledning ett omättbart behov att hjälpa till och gärna bestämma. Till en början erbjöd jag mina tjänster men de avvisades på ett artigt sätt. När jag ändå upprepade mitt erbjudande under veckan uttryckte sig proffsen allt tydligare och sista dagarna förstod jag tydligt att min roll var att koka kaffe, hämta pizza, diska, och ta om överbliven plast och brädstumpar.

Så över till Glasets Hus. Tyvärr tvingades vi ställa in torsdagen livesändning från hyttan på grund av sjukdom. Vi hoppas kunna sända kommande torsdag klockan 14.00. Då får ni bland annat se hur det går till att ”prova på”. Kommande vecka blir det tyvärr fokus på att skicka in en ny ansökan om permitteringsstöd för ytterligare några månader. Maj och juni är normalt våra stora månader med Trädgårdsmässa, Glasmilen och Glasets Dag. Dessa event representerar också en stor del av våra årliga inkomster, så nu börjar läget bli en aning kärvt. Men så länge vi får vara friska är det väl inte läge att gnälla.

Om ni undrar vad som händer med gatan utmed parken kan jag berätta att kommunen genomför sin idé med att enkelrikta och ordna parkering plus att avgränsa med ett staket. Ett projekt som vi i högsta grad uppskattar.

Några av er läsare kanske undrar varför jag inte kommenterar min karriär som golfspelare. Jag hunnit spela fem ronder och man kan definitivt misstänka att jag passerat toppen av karriären. Jag har försökt analysera varför jag spelar uselt och börjar äntligen förstå vad Ingemar Stenmark menade när han uttryckte de bevingade orden ”ju mer jag tränar ju mer tur har jag”.

Slutligen, jag tror mer och mer på Sveriges Corona modell.

Ta hand om er

Kjell

 [:]