Jag började spela golf när jag var 45 år och tycker fortfarande att det är ett av de bästa beslut jag någonsin tagit. Regelbunden motion, trevligt umgänge, fortsatt få känna tävlingsmomentet är några av de fördelar jag uppskattar. Ni ska veta att det stundtals inte är en dans på rosor. Allt oftare kan jag sammanfatta en golfdag så här; Stiger upp vid sextiden och känner direkt att jag om någon timme ska göra min bästa runda någonsin. Allt har stämt på senaste träningspasset och väder och golfbanan inbjuder till stordåd. När jag sedan strax före lunch ska sammanfatta min prestation kan jag inte förstå hur dåligt jag har spelat. Inför den här säsongen trodde jag att mitt stora genombrott skulle komma. Tyvärr kan konstatera att jag aldrig tidigare haft en så dålig säsong. Senaste rundorna har på nytt väckt frågan om jag verkligen ska fortsätta min golfkarriär. När jag idag tidig morgon åter var på väg till en runda var jag helt säker på att vändningen skulle komma efter två katastrofala rundor tidigare i veckan. För säkerhets skull var jag på plats 40 minuter före bokad tid för att slå ett antal övningsslag på drivingrangen. Allt kändes perfekt och jag skulle avsluta med att testa min driver. Ett perfekt slag men det lät annorlunda i bollträffen och resultatet ser ni på bilden ovan. Nu sitter jag och försöker analysera vad denna långvariga formsvacka beror på. Jag har kommit fram till två dominerande orsaker. Den första är att min förmåga till koncentration har kraftigt reducerats på grund av byggnadsnämnden i Falkenbergs kommun och den andra orsaken är att jag troligtvis under en längre tid haft en spricka i min driver. Att jag är en så dålig golfspelare håller jag för osannolikt. Låt mig så här på söndagskvällen dela med mig några tankar som handlar om viktigare saker än mina golfbekymmer. Jag är naturligtvis oerhört tacksam över att få vara frisk och den känslan är ju mer aktuell än någonsin. Jag följer noggrant var som sker i vårt land och känner att jag är väl uppdaterad om händelser utanför våra gränser. Sedan många år har jag ivrat för att ”lagom är bäst” och det gäller framförallt på den politiska arenan. När samhället blir alltför polariserat kommer det förr eller senare ett bakslag som drabbar alla. När skillnaden mellan rika och fattiga blir för stor och omotiverad tänds gnistor och rörelser som blir förödande. När dialogen blir osaklig och med inslag av lögner och hotfulla angrepp utan respekt för varandras åsikter så delas samhället i vi och dom vilket långsiktigt är förödande. Just detta tillstånd håller världens mäktigaste man på att bygga upp och jag är uppriktigt bekymrad över vad detta kommer innebära, inte bara för hans landsmän utan även för dom som bor London eller Limmared.

I morgon ska jag åka och köpa en ny driver.

Kjell