Allt oftare påminns jag av att jag har kommit till åren. I lördags hade jag privilegiet att umgås med några närstående ungdomar under trevliga former. Jag tyckte att jag hängde med bra och kände då och då igen mig från forna tider. Men när berättelser från studentfirande på Rhodos kom på tal var jag tvungen att inse att tiderna har förändrats. Åldersskillnaden blev ibland väldigt tydlig och den kulminerade när jag under en berättelse från domstolen i Borås beskrev att jag fick ta av mig livremmen i säkerhetskontrollen. Jag blev omedelbart avbruten med ”vad sa du, livrem vad är det”. Först trodde jag att dessa minst sagt välutbildade ungdomar drev med mig, men de hade inte en aning, så jag förklarade och möttes av ett ”jaså du menar ett skärp”.

Nu är det 70 dagar kvar tills det svenska valet äger rum. Jag tycker att rösta är inte bara en rättighet utan också en skyldighet. Jag har förmånen av att ha fått en uppfostran där man klädde sig i ”finkläder” när man gick till vallokalen för att visa sin respekt och uppskattning för att få leva och bo i ett demokratiskt land. Detta är som bekant inte en självklarhet i alla länder och just nu påverkas våra liv av vad som händer när ett icke demokratiskt land fullständigt kontrollerar media och vilseleder en hel nation. Käre läsare, inga ursäkter i form av det kan inte hända här, det kan det visst och det finns rörelser där ute som hyllar begränsningar av pressfrihet och mänskliga rättigheter. Min rekommendation och förhoppning är att ni väljer ett parti som är kapabla ta ansvar och inte hoppa på det kortsiktiga populistiska tåget.

Låt mig hoppa över till lite mer till lite mer lättsammare text. I sommar domineras Glasets Hus personalstyrka av skolungdom. Jag säger det igen, jag fascineras av att se hur dessa ungdomar växer i takt med att de visas förtroende och uppmuntran. Jag har sedan många år prioriterat att ge maximal uppmärksamhet till ungdomarna och delar med mig lång erfarenhet från arbetslivet. Ett budskap som jag använder ofta är att ”hjälpas åt” är ofta ett budskap som leder till misslyckande och dålig stämning. All min erfarenhet säger att om alla är ansvariga så är ingen ansvarig. Om alla ska se till att det finns nybryggt kaffe under hela dagen är sannolikheten att vi står utan kaffe vid något tillfälle mycket stor. Om till exempel Nathalie är ansvarig för detta under dagen kan vi vara säkra på att det finns kaffe fram tills vi stänger. Självklart uppmuntrar jag till att hjälpa varandra men grunden till bra organisation är att vara tydlig med som förväntas på individnivå. Jag har genom åren innan Glasets Hus predikat denna övertygelse inte bara i Limmared utan i ett flertal länder när jag reste runt till koncernens glasbruk. I flera fall möttes jag av stor skepsis då det tolkades som jag föreslog att individuellt ansvar enbart syftade till att finna syndabockar. Gång på gång tvingades jag förklara att syftet var att identifiera brister i utbildning, hjälpmedel, information och därefter rätta till dessa brister så att medarbetaren kunde känna sig trygg och kanske stolt över sin insats.

Titta gärna in i sommar och kolla LEGO där konstnären Erik Hårdstedt briljerar med sina konstverk och där barnen kan bygga obegränsat.

Vi hörs om en vecka

kjell