Jag försöker på alla sätt hitta positiva konsekvenser av pandemin för att muntra upp mig själv och andra. Kanske man kan säga att det är positivt att vi lärt oss att kraftigt reducera våra förväntningar, att vi lärt oss ta vardagliga små problem med en klackspark och att vi i högra grad uppskattar vardaglig vänlighet och hjälpsamhet. Jag skriver ”kanske” för att när jag under veckan bestämde mig för att leta efter positiva nyheter i min dagstidning så var den här rubriken den mest positiva; ”enbart 33 skjutningar hittills i år”. Men som sagt, jag har bestämt mig, i juni kan man fira bröllop på Glasets Hus och kyssen sker utan mask eller visir. På tal om skydd så tar jag friheten att berätta om ett samtal mellan två äldre personer som jag inte kunde undvika att höra när det satt och fikade utanför mitt kontor. Så här ungefär uttryckte sig en av personerna när de ventilerade konsekvenserna av pandemin; Egentligen är det inte så stor skillnad, idag rustar sig ungdomen med sprit och skydd när de ska ut och festa på lördagskvällen, det gjorde jag också, men det är klart, det var inte handsprit och ett munskydd.
Tjugo tusen kronor har några företag och ett antal privatpersoner skänkt till vårt planerade bygge av sista delen i parken. Vi tackar inte nej till ytterligare stöd. En av utmaningarna är att fylla biblioteket med böcker. Ansvarig är Bodil och hon har en budget på 0 kr så kära ni, leta upp några väl använda böcker i era skrymslen och lämna in dom på Glasets Hus. Böckerna ska helst vara anpassade till målgruppen ett till fem år.
Förra året gick vi ut med ett erbjudande till alla de ”hobbykonstnärer” som vi hade förstått kanske ville visa upp sina alster i det offentliga rummet. Det visade sig att det fanns ett överväldigande behov av att denna möjlighet. På två veckor hade vi utställare för tre år. Vi fick ta till ”först till kvarn”. Tyvärr tvingade pandemin oss att ställa in denna första DEBUTANTERNA men nu kör vi med de som vara aktuella förra året. Utställningen öppnar 27:e mars utan vernissage och pågår fram till 25:e april.
När jag försöker sammanfatta de senaste 12 månaderna är det svårt att hitta ljusglimtar. Jag är stolt över att vi lyckats ”överleva” och jag är ödmjuk när jag konstaterar att utan olika statliga stöd hade vi inte klarat det. Det finns också ett annat stöd som påverkat i hög grad. Ett antal volontärer, de flesta 75+ har skänkt tusenlappar. Kanske det beror på deras höga pensioner? I vilket fall hoppas jag dom förstår vilken motivationseffekt detta har för verksamheten. En annan positiv effekt är att vi tvingats hitta nya lösningar och en dom är vårt utbud av ”take away”. Här sticker fredagskvällarnas nya bistromeny ut. I veckan beslutade vi storsatsa på valborgsmässoafton. Fira in våren med vår ”Räkmacka de luxe”. Beställ i god tid.
Vi hörs om en vecka
Kjell