FOLLOW US

SEARCH SITE BY TYPING (ESC TO CLOSE)

Skip to Content

Category Archives: Kjells Blogg

[:sv]Blogg 12[:]

[:sv]

Att vara ”bloggare” en gång per vecka kräver en viss insats har jag börjat förstå. Det gäller naturligtvis att hålla en viss nivå för att syftet ska uppnås. För dig som kanske inte riktigt förstått syftet kan jag berätta att vi hoppas att så många som möjligt ska läsa bloggen och därmed skapa intresse för att besöka Glasets Hus och allt vi har att erbjuda. Kanske du kan hjälpa till genom att tipsa om bloggen till nära och kära. http://glasetshuslimmared.se/kjells-blogg/


Veckan rivstartade med besök av den kände TV-kocken Niclas Ekstedt som tillsammans med ett filmteam på 10 personer spelade in ett inslag för en kommande serie. Det var ett lyckat besök i alla avseenden och de strödde lovord över vår fantastiska miljö. Akka och Bodil är som ni vet normalt utomordentligt duktiga på att ta emot kunder och denna gången överträffade dom sig själva! Torsdagen innebar en resa till regionens hus i Göteborg där jag hade förmånen att tillsammans med Högskolan Borås och regionen diskutera Glasets Hus framtid och fortsatt forskning kring projektet Glasets Hus. Utgångspunkten för vår diskussion var forskaren Margareta Carléns rapport från 2017 ”Från avkrok till prioriterat besöksmål”. Vill du läsa rapporten så klicka på länken;

http://www.hb.se/PageFiles/194918/SOL%20rapport%202017%201%20Fr%C3%A5n%20en%20avkrok%20till%20ett%20prioriterat%20turistm%C3%A5l.pdf

Under helgen upplevde jag något ständigt återkommande, jag hörde ett samtal om vilken befrielse det är att slippa åka till Ullared och idag dominerades nyhetsflödet av Mello och hur bedrövligt det var. Visst är det motsägelsefullt att dessa båda attraktioner lockar miljontals besökare/tittare. Själv missade jag TV-sändningen men hann få en glimt av en överviktig, välklädd man som sjöng om livet på en pinne omgiven av levande frukter. Förstod idag att han gick till kvällens final och kom att tänka på Jokkmoks Jokke som om han fått chansen troligtvis tagit hem Europafinalen.

Slutligen en uppdatering kring kommande evenemang. Schlagerkvällen den 9/2 är fullbokad. Det finns ett tjugotal platser kvar till Quizkvällen den 23/2 och det finns fortfarande platser kvar till vår jättesatsning på The Show den 17/3.

Från domstolen inget nytt.

Vi hörs/Kjell[:]

READ MORE

[:sv]Blogg 11[:]

[:sv]

Denna gången vill jag förmedla konstrasternas Glasets Hus. Veckan har varit en salig blandning av ”fattigveckan” och ett fantastiskt tryck kring våra evenemang. Att anpassa verksamheten personalmässigt till rådande säsong är utomordentligt svårt även om vi med hjälp av statistik ganska väl kan förutse antalet besökare. Vi har naturligtvis ett ansvar gentemot våra anställda och försöker finna lösningar som minimerar förlusterna. Veckan har också bjudit på positiva utmaningar. I fredags gick årets första Quiz av stapeln och som vanligt var det absolut fullsatt. Denna gången hade vi glädjen att presentera ett nytt band The Hace, med en medelålder under 20 år, som är ett stjärnskott på den lokala marknaden med ambitioner att ta sig utanför bygden. På tisdag kl.10.00 släpper vi bokningarna till nästa Quiz som äger rum 23/2. Vi har också intensifierat planeringen inför Schlagerkvällen den 9:e mars där vi nu är absolut fullbokade. Vår storsatsning på en krogshow den 17:e mars kommer också bli minst sagt fullsatt. Femton minuter efter vi öppnade för bokning hade vi mer än 50 förväntansfulla gäster.

Idag vill jag avsluta med några funderingar kring livet utanför Glasets Hus. I början av december var jag traditionsenligt och tittade på ungdomsfotboll i Tranemo Sporthall. Jag kom lite sent till en match där barnbarnet spelade och frågade bänkgrannarna vad ställningen var och varför resultattavlan inte fungerade. Dom tittade på mig som mindre vetande och förklarade att det är inte längre tillåtet att redovisa resultat eller kora vinnare av matcher och serier innan ungdomarna blivit 13 år. Min första reaktion var att dom skämtade men snart insåg jag att så var fallet. Då fotbollsresultat och serietabeller varit och är en stor del av mitt liv är jag fortfarande väldigt tveksam till det kloka i detta beslut. Jag förstår att duktiga människor, forskare, pedagoger kan ha kommit fram till att det finns negativa effekter av att ”förlora” i form av tappat intresse och dålig självkänsla, men jag är också övertygad om att man delvis tar bort möjligheten för många barn att bli stolta matchvinnare, barn som kanske inte alltid når positiv uppmärksamhet i skolans vardag. En logisk konsekvens av detta är väl att man slutar med tidtagning i ungdomstävlingar i skid och simtävlingar och hur ska man undvika resultatfokuseringen i pingis. Jag tror att Pelle, utan någon som helst talang, minns med glädje när han som 11-åring fick vara med och vinna serien och fick en medalj vid höstavslutningen.

Från domstolen inget nytt.

Kjell

Foto: wikimedia.org

[:]

READ MORE

[:sv]Blogg 10[:]

[:sv]

Nu har det nya året på Glasets Hus tagit fart på allvar. Här kommer några axplock ur min ganska intensiva vecka. Måndagen inleddes som vanligt med ett volontärmöte. Tjugotvå fantastiska ”ungdomar” fanns på plats och tog del av senaste nytt innan huset återställdes till högsta kvalitet. Vi kunde också med glädje hälsa ytterligare en ny medlem till Måndagsgänget. Under tisdagen träffade jag tillsammans med våra glaskonstnärer ett företag från Göteborg för att diskutera en eventuell produktion av en serie exklusiva glas. I köket var det full fokus på att förbereda inför kvällens besök av LRF. Onsdagen präglades helt och hållet av VIP besök. Vi hade äran att arrangera en middag åt Ardagh som gästades av ett trettiotal medarbetare från Pernod Richard (ägaren till Absolut) och vi kunde med glädje konstatera att både vår kund och deras gäster var utomordentligt nöjda med vårt arrangemang. En nyvunnen vän från Indien kallade kvällen magisk. Fredagen tillbringade jag på Rydals museum tillsammans med regionen, Rydal och Textilmuseet för att diskutera samarbete kring industrihistoria. Söndagen innebar en heldag på GH tillsammans med ett tiotal begåvade engagerade människor där vi jobbade med en vision att fortsatt utveckla GH och Limmared. Medelåldern i gruppen var 30 år lägre än min så det var minst sagt stimulerande.

Utöver detta vill jag berätta om några intensiva förberedelser som pågår. Fredagen den 9:e februari bjuder vi in till ”Schlagerkväll” och intresset överträffade våra förväntningar. Efter några dagar hade vi över hundra bokningar! Vi bestämde att också ta bokningar i Vinterträdgården så fortfarande finns det plats. Vi har också fullt fokus på ett nytillskott i vår evenemangskalender. Lördagen den 17:e mars presenterar vi en häftig krogshow med Rickard och Maria Skoglund. Biljetter går att boka från kl.10 tisdagen den 23:e januari. Mer information finns på våra sociala medier.

Trots en ganska intensiv vecka har jag mellan möten hunnit besöka de fantastiska skidspåren vid Hagatorpet fem gånger. Det är helt underbart men min formsvacka är bestående. Förra veckan skrev jag om den nya digitala tekniken och den följer med mig ut i spåret. När jag stapplande tagit mig upp för ”berget” kommer det en kvinnlig röst ur byxfickan som låter meddela att jag åkt i 5 minuter och avverkat 0,44 miles!!

Från domstolen inget nytt.

Kjell[:]

READ MORE

[:sv]Blogg 9[:]

[:sv]

Denna gång väljer jag att avslöja mitt beroende och kärlek till den teknikutveckling jag har fått uppleva. Gång på gång blir jag inblandad i diskussioner där temat är hur man känner sig irriterad och lurad av något avtal med en mobiloperatör eller TV distributör. Jag är inte något undantag men med lite distans kommer jag alltid fram till att det är värt varenda krona jag spenderar. Jag förstår att det finns nackdelar med att alltid kunna vara ”uppkopplad” och jag är lite bekymrad när barnbarnen sitter i timmar framför en skärm och spelar, men om jag får vara lite egoistisk så tycker jag som sagt att fördelarna vida överstiger nackdelarna. Jag tycker att mobiltelefonen är utomordentligt trygghetsskapande. Nära och kära kan nås på sekunder var de än befinner sig världen och visst är det skönt när de ringer och meddelar att de kommit lyckligt fram efter längre bilresa på besvärliga vintervägar eller att man vet att de kan ringa hem mitt i natten om festen har spårat ur och det förgyller definitivt vardagen när det plingar och man får en bild på något som just inträffat och som berör dig. Så tack till mobiltelefonen. Efter att ha växt upp med att följa stora idrottsevenemang ute världen via Borås Tidning dagen efter till att gång på gång få uppleva olympiska spel, fotbolls VM och så vidare, live och på första parkett är fantastiskt. Jag har också lärt mig att använda min dator till att hämta inspiration och få den där härliga emotionella känslan som man får när man får uppleva något som verkligen berör. Jag tittar ofta på ett klipp från Anfield och lyssnar på You’ll never walk alone och jag har sett Kallas sista sträcka i  OS stafetten väldigt många gånger. Denna vecka har jag fått njuta av ytterligare ett ”klipp” som jag ofta kommer att återvända till. Har du inte sett Oprahs tal vid Oscargalan vill jag rekommendera dig att snarast gör det.

Tyvärr tvingas jag konstatera att den nya tekniken inte tycks lösa alla problem. Världens mäktigaste man föreslår att man ska bygga en mur som ska vara mer än 1000 km lång och kosta 150 miljarder. Jag vill dock fortsatt se optimistisk på framtiden och tror att man finner smartare lösningar. Idag kan jag tyvärr inte fortsätta berätta sagan om MYNDIGHETEN därför att nästa kapitel ligger i domstolens händer så vi får ge oss till tåls.

Kjell[:]

READ MORE

[:sv]Blogg 8[:]

[:sv]

Nu är det mer än tio år sedan jag hade något som helst med Glasbruket att göra. Därför tar jag mig friheten att delge er några reflektioner om min tidigare arbetsplats. Jag menar att eftersom världens mäktigaste man tillåter sig att via sin mobiltelefon tala om att han har en större kärnvapenknapp än sin antagonist så borde det vara ok att jag publicerar några rader kring Ardagh Glass Limmared. Glasbruket bjöd nyligen sina anställda på vårt julbord och varje kväll inleddes med en trettio minuter lång presentation om företagets status och utmaningar. Jag lyssnade på alla fyra och kan dom utantill. Jag var helt fascinerad av vilken utveckling företaget har och vilka spännande utmaningar de nu har att jobba med. När jag så i efterhand reflekterar över detta är det framförallt två saker som slår mig. Vi har ett företag i kommunen som investerat i storleksordningen 250 miljoner kronor de senaste 2 åren. Ett företag som är känt över stora delar av världen och som är en del av en koncern som är noterad på New York börsen. Dessa fakta är för mig irriterande okända för den breda allmänheten. Det finns någon slags ”ta för givet” att denna arbetsplats med nästan 500 anställda bara ska finnas där. Under mina år på Glasets Hus har jag gång på gång överraskats av frågan, ”finns glasbruket kvar” och då talar jag om boråsare och andra trevliga besökare. När ägaren väljer att investera en kvarts miljard i Limmareds Glasbruk, i stenhård konkurrens med andra företag i koncernen, är det ett utomordentligt erkännande och förtroende som visas den lokala ledningen. Min andra reflektion handlar om företagskultur. I stort sett hela ledningen och andra nyckelpersoner i företaget har en lång karriär bakom sig på glasbruket. Det är alltså påtagligt hur företaget lyckas ta vara på anställdas kompetenser och ambitioner vilket uppenbarligen skapar framgång.

Här kommer kapitel 4 i sagan om MYNDIGHETEN:
Väntan på besked blev denna gång lång. Efter 47 dagar kom skatteverkets beslut. De skäl och förklaringar vi angett föranledde ingen ändring av deras beslut. Någon förklaring, argumentation fanns överhuvudtaget inte och än värre så fanns inte ett ord om den avgörande frågan om vad som gäller för volontärer. Det innebär alltså att vi blivit ekonomiskt straffade för en förseelse som myndigheten under 3 månader inte lyckats förklara vad som gäller. Vi erbjöds nu att gå vi vidare till Förvaltningsdomstolen i Jönköping. (En domstol där man kan överklaga myndighetsbeslut). 20/12 skickade jag in kompletterande upplysningar till domstolen. Kompletterade tidigare argumentation med att fråga hur man kan fatta beslut på grunder som de själva inte kan reda ut och exemplifierade med att fråga om den 77-åriga dam som vek servetter till julborden, utan att vara registrerad i skatteverkets liggare, nu också hade brutit mot svensk lag. Nu är det bara att hoppas på att domstolen har begåvats med sunt förnuft. Åter är det väntans tider.

Vi hörs om en vecka/Kjell

[:]

READ MORE
Back To TopBack To Top