FOLLOW US

SEARCH SITE BY TYPING (ESC TO CLOSE)

Skip to Content

Category Archives: Kjells Blogg

[:sv]Blogg 6[:]

[:sv]
Här kommer del 2 i den tidigare påbörjade sagan: Två dagar efter det överraskande besöket fick vi ett brev från skatteverket. Rubriceringen var ”Övervägande om beslut” och myndigheten lät meddela att de övervägde att debitera oss en kontrollavgift på 20000 kr (tjugo tusen kronor) därför att de två blixtinkallade damerna och en av våra anställda inte hade skrivit in sig i Skatteverkets personalliggare. I brevet framgick att vi hade möjligheten att yttra oss i ärendet innan beslut fattades. Tydligen hade myndigheten bråttom att slutgiltigt avgöra ärendet för vi måste inkomma med vårt svar inom 14 dagar vilket är en utmaning för en verksamhet som till stora delar drivs med ideella krafter. Vårt svar blev så här i sammandrag; Vi hade inte en aning om att volontärer ska skriva in sig för löneunderlag. Vi meddelade att ytterligare 3 volontärer var aktiva den dagen med städning och sophantering vilket borde höja kontrollavgiften med 7500 kr. Vi beskrev att vi använder en annan lönepärm än skatteverkets för att också kunna registrera skattepliktig lunch för våra anställda. Framförallt frågade vi varför tjänstemännen inte ville tala med mig i telefon vilket de erbjöds och varför ville de inte titta i den av oss korrekt förda tidsredovisningspärmen. När jag postade vårt svar var jag övertygad om att myndigheten skulle ta tillbaka sitt övervägande. Fortsättning följer om en vecka.

Det här skrivs julafton kväll och sedan decennier firade vi julen redan igår kväll när hela stora familjen var samlad. Bara det är ju en obetalbar gåva. Traditionen kommer med modersmjölken i vår familj och den nyutnämnde tomten Ville var minst sagt nervös att vi skulle känna igen honom. Om man ska ge sig på att ranka ”mest nöjda” efter vi öppnat våra julklappar så kommer Sebastian på silverplats. Han höll näst intill ett tacktal efter att ha fått en brödrost där man kan rosta fyra skivor samtidigt vilket han upplevde som fantastiskt jämfört nuvarande prestanda av två. För första gången på 49 år vann jag, Isabell deklamerade en dikt från GH personal som berörde mig djupt och i paketet låg minst sagt träffsäkra julklappar. TACK. Hoppas du också fått uppleva den positiva delen av julfirandet. /Kjell[:]

READ MORE

[:sv]Blogg 5[:]

[:sv]
2010 fick jag frågan om jag kunde starta upp ett projekt som skulle undersöka möjligheten att åter sätta samhället Limmared på kartan. Med hjälp av ett fantastiskt lokalt engagemang kan man idag konstatera att samhället åter finns på kartan. Glasets Hus är inte enbart en lokal företeelse utan har nått långt utanför kommungränsen. När jag som hastigast tittar på vårt bokningsprogram för senaste månaden hittar jag kunder som Göteborgs Parkförvaltning, Jordbruksverket, Jönköpings kommun, Marbodal Tidaholm, Kulturnämnden VG-regionen, ja listan kan göras lång. Hösten har också inneburit stor medial uppmärksamhet. Vi var åter nominerade till ett nationellt pris, Ullbaggepriset, och vi har kunnat se två längre reportage om GH på Väst Nytt och i Landet Runt. Genomslagskraften av TV är uppenbar, häromdagen träffade jag två damer som rest från Katrineholm enbart för att de efter Landet Runt reportaget absolut ville besöka oss. Under hösten har vi också kunnat ta del av en omfattande studie av forskaren Margareta Carlén, Högskolan Borås. Hon har med hjälp av ett stort antal intervjuer studerat projekt Glaset Hus från idéstadiet till nutid. Hon har kallat rapporten ”Från avkrok till prioriterat besöksmål” vilket sammanfattar det där med att åter finnas på kartan. Om ni klickar på denna länk får ni se en fantastisk film som sammanfattar hur omvärlden uppfattar oss.

https://drive.google.com/file/d/0B5vxsXPzig6Ta2xUb3FBYjhRdE0/view

Nu ska jag börja berätta en saga som jag fortfarande inte vet slutet på: Vid lunchtid den 26:e augusti blev jag och hustrun uppringda i sommarstugan av en ung hyperstressad medarbetare som talade om att det inte fanns en chans att med närvarande personal klara en helt oväntad anstormning av lunchgäster. Hustrun lyckades få tag på två jämnåriga vänner i den fantastiska volontärskaran och 20 minuter senare fanns två kvalificerade diskare på plats och fortsatt nöjda kunder. De båda damerna skulle senare få en oväntad uppmärksamhet för sin insats. Men säg det lugn som varar, kl.15.17 fick GH ett oväntat besök från MYNDIGHETEN. De presenterade sig och lät meddela att de skulle kontrollera att vår förening levde upp till lagar och förordningar avseende alkoholförsäljning och tidsredovisning av avlönad personal. De hade tillgång till stora resurser, 4 tjänstemän är minst sagt imponerande och i tillägg hade dom med sig två polismän. Så plötsligt försvann all min oro över att polisen inte har de resurser som krävs för trygghetsskapande verksamhet. Spännande fortsättning fortsätter om en vecka.

God Jul och Gott Nytt År önskar Kjell[:]

READ MORE

[:sv]Blogg 4[:]

[:sv]
Ett av mina starkaste minnen från min uppväxt i Gällstad var hur jag såg fram emot söndagsmiddagarna. Lyckan bestod i att jag och min lillasyster fick dela en 33 cl Apelsin Special. Enbart mätproceduren måste varit ett skådespel för våra föräldrar och jag är helt övertygad om att ingen av oss någon gång fick mindre än 16,5cl. Denna berättelse fick våra två barn höra ett hundratal gånger under sin uppväxt men när Peter var i 12 årsåldern lät han meddela att om jag en gång till berättar detta kommer han flytta hemifrån. Så just nu är det första gången på 37 år som jag beskriver detta starka barndomsminne.

Jag skriver dom här raderna för att dela med mig om hur ofta jag under åren har blivit besviken över nya generationers oförmåga att känna och visa uppskattning. Det är absolut ingen förebråelse utan det är en form av medlidande med att många ungdomar idag (långt ifrån alla) kan ”ta för givet” sådant som min generation innebar höjdpunkter när de inträffade.

Hela mitt vuxna liv har jag också haft förmånen att ”vara bortskämd” men jag försöker fortfarande hålla min barndoms värderingar vid liv.

Mitt engagemang i Glasets Hus innebär att jag på nytt fått chansen att umgås med människor som har förmågan att känna tacksamhet och visa det. Jag har valt att personligen engagera mig djupt i fyra av alla nyanlända. Dom kommer från Libanon, Uganda, Irak och Syrien. Dessa människor startade sina ”karriärer” som oavlönade diskare och städare på Glasets Hus. Idag njuter 30000 besökare av kokkonsten från en av dessa numera vänner. En av dom rapporterar gång på gång om lönehöjning på den stora cementfabriken samtidigt som han gång på gång upprepar att han vill hjälpa oss volontärt så mycket som möjligt. Han är minst sagt duktig på att visa och känna uppskattning för den hjälp han fått på vägen till ett nytt liv. I början av veckan kom en av dom glädjestrålande för att berätta att han klarat svenskt körkort och jag är helt säker på att han inom något år är en välutbildad sjuksköterska (han har bestämt sig). För inte så länge sedan flydde han krigets Syrien och nu visar han också en näst intill jobbig uppskattning av den hjälp han fått för att ta sig fram genom den svenska byråkratin. Slutligen vill jag berätta om min vän från Uganda som jag har daglig kontakt med från hans fortsatta ambition att etablera sig inom den tuffa IT-branschen i vår idag gemensamma huvudstad

Jag hoppas att du som läser det här förstår den enorma tillfredsställelse jag känner när dessa människor gång på gång visar uppskattning. Tillfredsställelsen handlar om att åter få se människor som uppriktigt visar och känner glädje och uppskattning för relativt enkla saker.

Efter detta något filosofiska inlägg vill jag rapportera att vi nu serverat 1441 julbord och har bokningar för ytterligare 5-600 hundra.. Personalen och våra volontärer är på fortsatt gott humör och det beror främst på att vi aldrig tidigare fått så mycket positiv feedback. Stämningen kombinerat med mycket hög kvalitet är vårt framgångskoncept. Det finns platser kvar.

Hörs om en vecka. Kjell[:]

READ MORE

[:sv]Blogg 3[:]

[:sv]


De senaste 50 åren har jag haft någon form av befattning som innebär ledarskap. Viss talang, kvalificerad utbildning och ett stort intresse för dessa frågor har gjort att jag idag känner en trygghet i rollen. Med början idag vill jag dela med mig av mina grundläggande värderingar för att nå framgångsrikt ledarskap.

”Se till att du skapar en kultur där beslut fattas utifrån VAD SOM ÄR RÄTT och inte VEM SOM HAR RÄTT.”

Jag har jobbat i företag (andra länder) där det var självklart att högste chefens förslag alltid var det ”rätta” trots att det var uppenbart att kompetensen fanns ”ute på golvet”.

Som chef för Glasets Hus har jag verkligen fått pröva på att leva efter denna filosofi. Ibland känns det lite tungt att bli nedröstad fem gånger per dag men när man jobbar med kompetenta tjejer som Akka, Ebba och Bodil är det oundvikligt och efter att under veckan talat med ett hundratal av 719 julbordsgäster är jag än mer övertygad om att lyssna till dom som är mest kompetenta.

Under den gångna veckan har jag också haft förmånen att lyssna till Ardaghs företagsledning när de gjort sin presentation för anställda vid julborden på GH. Jag blir djupt imponerad och tackar högre makter att jag inte hemfallit åt att varken tänka eller uttrycka ”det var bättre förr”.

Vill avsluta dagens inlägg med att officiellt meddela att jag kandiderar inte längre till en av stafettsträckorna på 4×10 km i kommande OS-stafett. Jag bestämde mig i fredags efter jag åkt 8 varv på Hagatorpets fantastiska 600 metersslinga. Då hade den gamle fotbollsspelaren Peder Folmalis kört om mig fyra gånger!!

Vi hörs om en vecka/Kjell

[:]

READ MORE

[:sv]Blogg 2[:]

[:sv]
Sitter och pustar ut efter en av de mest utmanande helgerna vi haft på Glasets Hus. I fredags hade vi säsongsavslutning på våra Quizkvällar. Trycket på bokningar blev för stort så vi beslöt oss för att ta emot 160 bokningar jämfört det normala 100. Med noggrann planering och med fantastiska gäster blev kvällen återigen en succé. Anledningen till det extraordinära intresset ska tillskrivas vårt fantastiska Husband med Putte och Anders i spetsen och visst kunde vi känna en stolthet när vi satt där och lyssnade till våra talanger Tova, Susanne och Crilles ljuva stämma framkallade magi.

Senare på kvällen anslöt LIF från andra våning efter avslutad fotbollsgala och i vimlet kunde man träffa på vinnaren av årets Glasbollvinnare för andra året följd, Viktor Jonsson. Som vanligt uppträdde dessa idrottsmän på ett sätt som hedrar idrottsrörelsen.

Äntligen är Vinterstudion i gång. Jag missar normalt inte många minuter under säsongen och jag har till och med blivit en av Hagatorpets flitigaste besökare, efter mer än 50 års uppehåll. I torsdags gjorde jag säsongsdebut i ösregn. Fyra varv på 600 metersslinga. Det tog 20 minuter och fortsatt med förvåning konstaterar jag att Charlotte Kalla hade hunnit nästan en mil på samma tid. Jag bannar mig ofta för att jag inte tog upp denna motionsform långt tidigare samtidigt som jag också här kan känna stolthet över att bo i en kommun som kan erbjuda en sådan anläggning tack vare en fantastiskt ideell organisation runt anläggningen. Träffade Bertil, en av dom, och han sken som en sol i regnet när han berättade om de nya ”kanonerna”.
Under förmiddagen fällde jag en tår när jag förstod att Kallas ryck skulle leda till seger.

Lördagskvällen bjöd också på festligheter, en av många klassfester med cirka 90 elever som hade en underbar kväll full av minnen och återseende. Går ni så sådana tankar så kontakta oss. Vi gör det riktigt bra.

Dags för sängen och ladda för måndagens höstmöte och på tisdag börjar julborden som i år ser ut att bli över 2000!!

Återkommer!/Kjell[:]

READ MORE
Back To TopBack To Top