FOLLOW US

SEARCH SITE BY TYPING (ESC TO CLOSE)

Skip to Content

Blog

[:sv]Blogg 30[:en]Blogg [:de]Blogg [:]

[:sv]

Är tyvärr väl medveten om avarterna inom fotbollsvärlden, det som kallas ”huliganism”. Tro inte för ett ögonblick att jag sympatiserar med dessa yttringar. Jag är helt övertygad om att dessa människor som vill slåss och hata inte tillhör landets begåvningsreserv. Ibland tycker jag också att ”fotbollen” får ta mycket orättvis kritik. Att dessa människor valt fotbollen som sin arena är beklagligt men i grunden tycker jag att det åvilar samhället att lösa problemet. Tar mig därför friheten att beskriva ”fotbollen” när den är som bäst. Hade förmånen att igår tillsammans med Peter, Theo och Wille vara på landskampen mellan Sverige och Peru. Att få dessa barn ta in atmosfären från tusentals peruaner och mångdubbelt gulklädda svenskar i alla åldrar. Att få se hur fansen före matchen kramades oavsett tröjfärg. Jag tror uppriktigt att denna upplevelse påverkar dessa killar i positiv riktning i deras väg mot att bli goda samhällsmedborgare.

Jag är sedan tonåren intresserad av politik och följer dagligen vad som händer nationellt och internationellt. Jag har också bestämt mig för att inte utnyttja detta forum till någon form av argumentation men jag kan inte undvika notera att veckans inhemska stora nyhet var att SD är på väg att bli Sveriges största parti. Det innebär rent statistiskt så är var fjärde av alla mina bekanta anhängare till detta parti. Som sagt var, inga kommentarer men medger att jag är konfunderad.

På Glasets Hus laddar vi för Glasets Dag på lördag. En dag som traditionsenligt lockar alla åldersgrupper från förmiddag till den stora festen fram till småtimmarna.

Från domstolen inget nytt

Vänliga hälsningar/Kjell[:]

READ MORE

[:sv]Blogg 29[:]

[:sv]
På nytt har jag blivit påmind om hur fantastisk svensk sjukvård är när den fungerar som bäst. Jag har genom åren betalt många kronor i skatt och jag är glad över att jag aldrig gnällt över ett för högt skatteuttag. Det finns ett uttryck hos många i min generation som alltid har irriterat mig ” jag har bara folkskola och har klarat mig bra i livet” självklart är detta korrekt men när de underförstått ifrågasätter de som studerar upp i 25-27 års åldern blir jag uppriktigt ledsen. Det räcker inte med att kunna namnet på Hallands åar för att genomföra komplicerade operationer. Så låt oss hjälpas åt att stimulera de ungdomar som har fallenhet till högre studier.

Så har det hänt igen. Återigen har Glasets Hus ”prisats”. Världen största resesida där man kan finna 600 hundra miljoner omdömen från besökare till olika destinationer.

GLASETS HUS TILLDELAS 2018 ÅRS TRIPADVISOR CERTIFICATE OF EXCELLENCE

Utmärkelsen delas ut för åttonde året i rad och hyllar företag som har fått fina omdömen från resenärer på Trip Advisor under det senaste året. Bland de som har tilldelats Certificate of Excellence ingår sevärdheter, restauranger och boenden över hela världen som kontinuerligt har levererat utmärkt kundservice.

Utmärkelsen Certificate of Excellence tar hänsyn till antalet omdömen, kvaliteten på dem och hur aktuella de är. Omdömena har skickats in av resenärer på TripAdvisor under en period på tolv månader. För att kvalificera sig för utmärkelsen måste företagen bibehålla ett genomsnittligt TripAdvisor-betyg på minst fyra av fem, ha en särskild mängd omdömen och ha funnits med på TripAdvisor.

Vi fortsätter med att jobba med mångfald på Glasets Hus. Fick under dagen en påminnelse om hur det kan ta sig uttryck. Sen eftermiddag hölls ekumenisk gudstjänst i entrehallen och tidigare under dagen hade jag nöjet att hälsa en ny ”Artist in Residence” välkommen. Under några veckor finns Beth Giacummo från New York hos oss. Beth är en utomordentligt meriterad konstnär https://www.bethgiacummo.com/

Och under hennes vistelse kan ni få uppleva henne vid dessa två event:

Från domstolen inget nytt

På återseende/Kjell[:]

READ MORE

[:sv]Blogg 28[:]

[:sv]

Den tragiska bilolyckan i fredags kväll har skakat om samhället. Som välinformerad nöjer jag mig med att i detta forum begränsa mig till följande kommentar; Fantastiskt att se hur unga människor plötsligt blir vuxna och visar upp alla tänkbara positiva egenskaper. Veckan har inneburit dubbla påminnelser om livets skörhet. I måndags nåddes jag av att en mycket nära vän, Roger Edberg, avlidit i cancer efter år av kämpande. Jag har haft förmånen att jobba nära Roger i golfklubbens styrelse och för mig personifierade Roger alla de bästa egenskaperna som en föreningsmänniska kan ha. Jag är väl bekant med uttrycket ”Carpe diem” och delar den rekommendationen även om man lätt ”glömmer sig”. Med all respekt övergår jag nu till mitt normala bloggande.

 

Att vara politiker är en svår uppgift, att vara fritidspolitiker på kommunal nivå är definitivt en utmaning och jag är tacksam över alla dessa valbara personer. Utan dom fungerar inte vår demokrati och då är det riktigt illa. Med bibehållen respekt vill jag ändå kommentera en av veckans stora lokala händelser. Team Sportia i Tranemo riskerar en bot på 25000 kr därför de bytt utseende på en befintlig skylt. Enligt Göteborgs Tidning kan de undvika boten om de täcker över skylten fram tills ett bygglov har godkänts. ”Hur jävla svårt kan det va”. Hjälp företaget och fyll i dokumentet, åk dit och få det underskrivet och godkänd det på plats. Tyvärr är inte detta en engångsföreteelse i vår kommun. Ett populistiskt parti kan lägga ner sitt valarbete. All propaganda sköts av de etablerade partierna. Man kan inte lämna beslut på delegation om inte tjänstemännen förstått kommunens agenda.

Efter denna dystra inledning vill jag avsluta med något som jag hoppas får er läsare ”att fånga dagen”. I fotbollsvärlden är VM det största och det väntar om någon vecka. Näst störst är Champions League för klubblag. I lördags gick finalen borta i Kiev. Tyvärr förlorade Liverpool och nu är jag bekymrad över hur det gick för Susanne. (se nedanstående annons)

 

 

Veckan på Glasets Hus har varit något av ”all time high”. Mängder av långväga gäster. I tisdags var vi överbokade och fick placera många av gästerna utomhus i tält. Snyggt jobbat vår duktiga personal och underbara volontärer.

Från domstolen inget nytt.

Vi hörs/Kjell[:]

READ MORE

[:sv]Blogg 27[:]

[:sv]

Det händer allt oftare att jag måste ompröva det jag har varit övertygad om är fakta. Nu sker det igen. I sextio år har jag levt med övertygelsen att Svenska Akademin består av aderton stolar och på dessa sitter eliten av landets begåvningar. I veckan har jag lärt mig att internationella experter är inkallade för gissningsvis några miljoner kronor med uppgiften att lära medlemmarna att veta hut och att förstå att man inte ska skvallra om det man har tystnadsplikt om.  Jag hoppas innerligt att inte Alfred där uppe i sin himmel får reda på detta för då är jag övertygad om att han spränger hela Sverige i luften.

En annan färsk nyhet som jag inte trodde var möjlig är att Moderaterna ifrågasätter om alla i den snabbt växande kungafamiljen ska leva på skattebetalarnas bekostnad. Hur vågar dom?

I dag har jag haft förmånen att närvara vid en konfirmation I Sandhults vackra kyrka. Som vanligt nu för tiden, en ljus och glad tillställning, så fjärran från min upplevelse av min konfirmation. Prästen var schartauan och jag var i veckor ångestfylld inför ”husförhöret” på konfirmationsdagen. Det handlade mycket om hur usla vi är och vårt behov av syndernas förlåtelse. När jag några år senare kunde läsa att prästen blivit dömd för åratals av förskingring av kollekten, kunde jag inte förstå hur jag kunde ha blivit så lurad. Man kan inte påstå att denna period i mitt liv stärkte min tro.

Slutligen på detta tema. För mig har alltid uttrycket ”det går som tåget” inneburit att det går väldigt bra. Har det samma betydelse idag.

Jag håller mig till den tidigare betydelsen och konstaterar att GLASMILEN gick som tåget. Med hjälp av SMHI. och en fantastiskt hårt arbetande grupp från vår samarbetspartner LIF blev årets evenemang det bästa någonsin. När 5-600 personer tar en välbehövlig paus vid ”forsen” är det en upplevelse som är betydligt mer religiös än vad nämnde präst försökte förmedla. Med hjälp av drönare har vi förmånen att senare bättre beskriva scenariot.

Jag vill också passa på att rekommendera er som inte har sett den nyinvigda fotoutställningen att göra ett besök. Ett nytaget foto från glasbruket (15 kvm) kommer slå er med häpnad.

Från domstolen inget nytt.

Kjell

Foto: Caroline Engdahl

[:]

READ MORE

[:sv]Blogg 26[:]

[:sv]

En av fördelarna med mitt jobb på GH är att jag får träffa många trevliga och intressanta människor. Denna vecka förgylldes tillvaron av att få fika tillsammans med två praktikanter, Alva och Hilda, som båda går i åttonde klass, och vi hade ett intressant samtal om praktikplatser. Jag berättade om min erfarenhet kring praktik under sin skolgång. Trots att det ofta handlar om bara några dagar hinner man göra intryck på arbetskamrater och ansvariga chefer. Det är säkert inte medvetet att göra bedömningar om praktikantens förmåga, intresse, uppträdande och så vidare, men har genom åren sett ett stort antal exempel där ”arbetsplatsen” blivit mäkta imponerad av enskilda praktikanter. Dessa ungdomars möjlighet att senare få feriearbete eller anställning är definitivt högre med en sådan positiv ”referens i bagaget”. Tyvärr innebär det ju att de elever som lämnar ett motsatt intryck inte har samma fördel. Denna min erfarenhet beskriver verkligheten på ett korrekt sätt trots att det känns fel att enstaka dagar i så ung ålder kan påverka framtida möjligheter. Jag tror också att det finns många arbetsgivare där ute som inte tar sig lite tid och berättar för ungdomarna vad som förväntas. Till er föräldrar som läser det här; berätta gärna om ovanstående synpunkter. För Alva och Hilda var det onödigt. De hade fullständigt klart för sig hur man ska uppträda och jag är säker på att jag åter får tillfälle att träffa dessa tjejer i Glasets Hus tjänst.

Igår genomförde vi vår fjärde Trädgårdsmässa och som tidigare orkestrerad av Eva och Magnus. Med hjälp av idealisk väderlek och ett klart större antal utställare blev det en succé och planeringen för 5-årsjubileet har startat. Jag hoppas att ni läsare ursäktar följande subjektiva rader; Kring lunchtid försökte jag skapa mig en bild av samhället. Samhället som hånades för sitt förfall för inte så länge sedan. Intrycket dominerades av flera tusen besökare på och utanför.

Glasets Hus, Thomas höll auktion och alla retrobutiker var välbesökta. Att finna parkeringsplats var dagens utmaning. Tillsammans har vi skapat en framtidstro och en stolthet som kommer hela vår kommun tillgodo på olika sätt. Sedan år tillbaka pågår diskussioner om hur denna framgång ska bevaras och fortsätta utvecklas. Det är med förvåning jag noterar en tveksamhet i att säkra en långsiktighet av detta projekt.

Och nu över till en kort inblick i hur det är att vara golfspelare. I måndags spelade jag en tävling på Marks GK. Jag noterades för 100 slag. Mitt golfhandicap (min nivå) innebar att jag skulle klarat rundan på 85 slag. För er icke golfare kan jag berätta att denna skillnad på 15 slag kan betecknas som en avgrund. På kvällen kom jag fram till att något måste göras. Jag beställde en 50 minuter lång lektion av en tidigare Europatour spelare och torsdag förmiddag träffades vi på Falkenbergs GK. När jag sedan mycket tidig fredagsmorgon stod på första utslagsplats tillsammans med gode vännen Roland var jag fullständigt övertygad om jag hade den bästa rundan på tio år framför mig. Resultatet blev 107 slag. Så alla ni som tror att denna sysselsättning enbart är till glädje måste jag göra besvikna. Varför lägger jag inte av? Det är det som är problemet. Jag längtar redan till veterantävlingen på torsdag.

Nu är det 114 dagar kvar till valet. Jag är mycket tacksam över att få bo i ett land där medborgarna har möjlighet till fria och demokratiska val. Jag följer dagspolitiken väl och börjar nu att reda på vad de olika alternativen står för. Har förstått att migrationsfrågan kommer att dominera så började att ta reda på lite fakta inspirerad av en insändare i Borås Tidning som handlade om hur nyanlända för varje dag de tillbringade i Sverige skulle bli återbetalningsskyldiga för den hjälp de fått. Möjligen blir det lite kärvt hur vi ska beräkna vår skuld som uppkommit genom dessa fakta: Var tredje läkare i Sverige har fått sin utbildning innan de kom hit. Kostnaden för en svenskfödd läkare från födsel till hen går i tjänst är cirka 4 miljoner kronor. Jag får fundera vidare.

Från domstolen inget nytt

Vi hörs/kjell[:]

READ MORE
Back To TopBack To Top