Blog

När jag nu bestämt mig för att sluta att blogga minns jag tillbaka på både besvikelser och framgångar. Att vi lyckades bygga parken är i särklass den största framgången och jag påminns varje dag när jag ser att det kryllar av besökare. För ett stort antal barn är parken som ett andra hem och kanske för några deras bästa hem..

Beslutet att lägga ner bloggen har fått mig att reflektera över vad jag skrivit om under dessa 294 veckorna. Idén med bloggen, att skapa intresse kring Glasets Hus, har jag lyckats väl med. Utan detta engagemang hade vi aldrig lyckats med att bygga en park för 10 mkr utan kommunala skattepengar. Vi hade inte heller vågat oss på nya ugnar och solceller..

I fredags spelade jag en trevlig golfrunda med en jämnårig medlem i vår fina och välskötta golfklubb, Kinds GK, vi ägnade lika mycket tid åt trevlig konversation som koncentration på golfen. Vi konstaterade att denna sport har några oslagbara fördelar och att vi är priviligierade som regelbundet får utöva den..

Idag tänkte jag berätta för er om människor jag beundrar och varför jag gör det. Jag tycker det finns två slags beundran. Den beundran man känner för till exempel Messi, Duplantis, Zelensky och många fler. Jag imponeras och beundrar deras kompetens. Men jag menar att det finns en annan slags beundran som jag gör mig än mer imponerad..

Bilden är tagen i fredags och jag darrade lite på handen av positiva känslor. Som ni ser kunde inte Bodil vänta med att dricka ur glaset med champagne och Bevan som just gjort två 24 timmars pass verkar minst sagt förväntansfull. Det känns som det är dags att påminna er läsare om vem Bevan är. Han kommer från Nya Zeeland och har nu varit vår ”mästare” under flera år..