Blog

Klimatkontot visar inga förändringar den här veckan men vi planerar nu ändå för några intensiva investeringsmånader. I den bästa av världar har vi allt på plats innan semestertider. Så ni som bidragit rekommenderar jag att börja tänka på vilka kläder ni ska ha invigningskvällen. Själv funderar jag på att köpa något nytt för att riktigt markera att vi än en gång gjorde ”det omöjliga”. Kanske ett par nya stumpor..

Förra veckans blogg inspirerade en av våra flitigaste givare till att också fatta pennan. Följande underbara poesi låg på mitt skrivbord i början av veckan. Håll till godo: Det var roligt att Glasets Hus slog upp porten tycker vi som har barn och barnbarn på orten..

Min medarbetare Bodil tar sig allt större friheter. Förra söndagen lovade hon på våra sociala medier att jag skulle visa vår tacksamhet för klimatgåvor genom att skriva en dikt. Då jag är något gammalmodig tycker jag att en dikt ska vara på rim och därför är det faktiskt utmanande. Men lovat är lovat så här kommer mitt verk efter en sömnlös natt..

Min vecka har till stora delar handlat om poesi. Igår invigdes vår nya utställning med den numer riksbekante kommunpoeten Jimmy Alm och jag har haft förmånen att bistå med handräckning under bygget. Detta inspirerar mig till att beskriva den pågående finansieringsjakten i form av en dikt..

Veckan startade med föreningens årsmöte. Ungefär 5% av medlemmarna deltog och medelåldern bedömer jag till 71,6 å. Detta kan man tolka på olika sätt. Den vanligaste slutsatsen är väl ” det finns inget ideellt engagemang längre, speciellt inte hos ungdomen”. Som ni säkert förstår blir det lite konstigt om jag skulle göra den tolkningen när jag 365 dagar per år ser hur cirka 140 volontärer..