Blog

I veckan träffade jag några gäster med rötter från Boarp Gällstad där jag bodde fram till två årsålder. Vi kom att tala om gamla gemensamma bekanta och framför allt på temat ”hur det var förr”. Jag berättade om när jag som cirka sjuåring fick vara hos morbror Rune några dagar på sommarlovet och vid ett tillfälle fick jag åka med ”mjölkaskjussen” från Boarp till mejeriet i Gällstad..

Nu sen söndagseftermiddag känns det som morgondagens extra vilodag kommer väldigt lägligt. Den gångna veckan har varit fylld av utmaningar som vi tagit oss igenom med äran i behåll. Funkisfestivalen besöktes av flera hundra barn och jag hade verkligen planerat extremt noggrant för att undvika trängsel och besvikelser för våra gäster..

Lägger åter en ny omtumlande vecka bakom mig som kulminerade i tisdags när jag fick mottaga VG regionens Stora kulturpris. Det var en anspänning att hålla tacktal inför 160 politiker, men jag överlevde och kunde njuta av hemresan och firade stort genom att bjuda Bodil på fika i Vårgårda. Hundratals gratulationer plingade i telefonen och press och radio ville ha en pratstund..

Jag har en ny kompis, hon är fyra år och vi har träffats varje dag ända sedan hon kom till Limmared i början av mars. Frågan är hur länge hon betraktar mig som en kompis. jag har anledning att vara orolig för trots all min erfarenhet har jag inte lyckats med att hjälpa till med att skaffa en plats på dagis åt henne..

Det var en gång en liten flicka som snart skulle fylla fyra år. Hon var en glad och sprallig tjej som älskade att leka med barnen på sin förskola. Men en dag fick hon inte gå till sina kompisar och mamma stannade också hemma. Hon förstod inte riktigt varför men det dånade mycket utanför deras hus. Först blev hon lite rädd men hennes mamma sa att det inte är farligt, det går snart över..